Inte min morgon eller dag

Bild tagen hemma, innan nytt boende

Dagen började mindre bra. Vaknade av att Peggy hulkade. Snabbt (så snabbt som det går gravid med smärtor) slänger jag mig ur sängen, sliter tag i Peggys nackskinn och drar henne bort från mattan. Hon går inte frivilligt  när hon börjar hulka och golv är lättare att göra rent än mattor. Hon kräks galla och är sen sådär fjäskande.  ”Förlåt matte. Var jag dum nu. I love you. Hata mig inte. Puss puss puss” Släpper ut henne ur rummet, lagom som pappa kommer upp och tar Cecilia som har vaknat. Torkar sedan upp spyorna och går sedan och lägger mig igen. Ont som tusan. Vilar ett tag, en timma eller två, innan jag rullar ur sängen och klär på mig och äter frukost. Har sedan ont resten av dan. När mamma kommer hem från jobbet tappar jag upp ett varmt bad som jag sedan kravlar mig i. Blir liggandes där i två timmar. Gud va skönt det var. Kravlar mig ur badet och gör sedan mamma och Cecilia sällskap i köket, där mat lagas. Funderar nu på att gå och lägga mig. Ligga och läsa lite med TENS apparaten igång för att underlätta natten.

Så mycket skrivande om hundarna blir det inte nu eftersom jag bara har en hund här och inte är kapabel till så mycket. Så det blir mycket gravid och Cecilia inlägg. Men det kommer ändras när jag kommer hem igen om en sådär sju veckor. Tålamod.

Det här inlägget postades i Allmänt, Graviditeten, Vilddjuren. Bokmärk permalänken.