Bästa känslan på länge!

Status: Plogat vår uppfart tre gånger sen i söndags natt. Nu vill jag inte ha mer snö tack. I’m done. Det är tungt för kroppen, jobbigt för händerna (faktiskt! jag får ont i dom) och det känns som ett evighetsgöra. Vet att det ska komma mer snö mot helgen men neeeeeeeeej! Jag vill inte! Ge mig en snöslunga, en fyrhjuling med plogblad, en schysst bonde som dyker upp med sin traktor, bara jag slipper göra det igen. Tur jag fick kärlek av våra fluffbollar efteråt 


Vilddjuren: När jag skottar får dom vara ute i snön med mig. Och med tanke på att det tar mig mellan 1-1,5 timme att skotta blir det en lång stund med lek i snön. Speciellt för dom två små, Nimbus och Alaska. Men även Cleo hoppar runt i snön eller bara njuter av att vara ute. Minna är mer kelsjuk av sig och följer mig lite i hasorna eller sniffar lite grann då och då runt tomten. Siri är nöjd efter sin kissrunda och vill in och kura ihop sig som en boll i soffan. Oturligt nog för henne så har Nimbus utsett henne som sin personliga värmekälla efter bus i snön  

Ridning: Kvällens ridlektion gick hur bra som helst! Det blev dressyr/markarbete idag. Började med att rida på stora mittvolten och jobbade med hästarna i skritt och trav. Förutom att Utopia var lite seg och gärna bröt av till skritt om jag inte drev hela tiden så kändes det bra. När vi flyttade ut till spåret för galopparbete så kändes hon jättefin och för första gången så kände jag att jag hade full kontroll på henne. Hon höll ett fint tempo, lyssnade på mig och arbetade med mig, istället för att gasa på och rusa. 
Sen blev det markarbete. I trav; in snett igenom över ett kryss, vända upp på medellinjen och trava över två bommar, rakt ut mot väggen och sen svänga höger och ta tre travbommar längs långsidan. Noga med vägarna. Lite tråkigt tyckte nog Utopia, att bara trava allting. Men hon gick fint över allting. Sen ändrade K om lite. Det blev ett ”dogleg” på ena långsidan med två små kryss som vi skulle ta i galopp, ner i trav och trava dom tre bommarna på andra långsidan, fatta galopp igen på kortsidan och ta dogleg igen, och så rullade vi i båda varven. (Dogleg är två hinder på ett böjt spår längs en långsida)
Och här brukar jag helt tappa Utopia. Hon brukar dra iväg och rusa över hindren och jag hinner inte styra och ha bra vägar. Det brukar inte kännas bra och som att jag har kontroll. Men idag, idag var det annorlunda. Idag RED vi ihop  Det var kontrollerat genom galoppen över kryssen. Hon lyssnade vid förhållningarna och vi fick till bra vägar och bra små språng. Även problemfria avsaktningar till trav. Såklart ville hon inte trava hela tiden utan hon ville galoppera, jag kände det. Och hon taggade till när hon visste att galoppen skulle komma, men vi höll den kontrollerad och det gjorde mig så glad! Första gången Utopia gjort mig så glad! Nu var det även sista gången på henne. Nästa vecka är det hästbyte. 

Det här inlägget postades i Allmänt, Foto&Film, Ridning, Vilddjuren. Bokmärk permalänken.