Rejäl sjukstuga

Status: I helgen drabbades maken av feber. Hög feber. Det har hållit i sig i flera dagar, tillsammans med hosta, ont i halsen, snuva och värk. I tisdags slog febern till på C, hög feber. Tillsammans även där med hosta, ont i halsen, snuva och huvudvärk  Hon är eländig just nu. Febern går lite upp och ner, med Alvedon har vi lyckats sänka den men den stiger hela tiden när Alvedonen går ur kroppen på henne. Hon, liksom V, gillar inte halstabletter. Tycker dom är för starka. Vi har provat… 5 olika sorter nu tror jag, men ingen har dom kunnat använda utan dom spottas ut efter ett par sekunder. Så det halsonda kan vi inte göra mycket åt, även om det besvärar henne väldigt mycket. Vi försöker men… ja…. Maken har blivit bättre nu, so far är han feberfri idag. Ett besök till läkaren som inte gav några svar alls mer än ”Jag vet inte vad det är. Kan vara virus, kan vara bakteriellt, kan vara båda.” Väldigt hjälpsamt… V tycks än så länge ha klarat sig, och jag hoppas han gör det också. Jag har fått en släng av halsont med heshet såklart så man låter som en kråka. Och en lättare värk i kroppen. Ett kort besök av lite feber igår, men inget idag än så länge. Så jag fortsätter att vabba lilla C och hoppas att min sjukdom kom efter ridningen i tisdags. Why? Läs nedan.

Ridning: Utopia var halt så jag fick ta Tårtan. Fina goa Tårtan. Det var dags markarbete och lite hopp där vägarna var noga. Vi började värma upp och sen började övningen. Först tre galoppbommar, tre galoppsprång och sen ett litet kryss. Ut noga i hörnet och absolut inte gena! Jag försöker alltid få ut hästen i hörnet/hålla den rak för gena vill man ju inte. Kontroll vill man ha. Men så hände det något. En av tjejerna i gruppen, J, åkte av hästen. Rejält. Hon tuppade av och när hon vaknade till mindes hon inget. Vi blev oroliga såklart. Hela ridlektionen var borta för henne. Ridlärare K ringde ambulans för vi ville få henne kollad och kanske även tas in om det behövdes. Ambulansen kom. Medan allt detta pågick, samtal, väntan, ambulans, mer väntan, så fick vi alla andra, ja vänta. Och det var kallt. Iskallt. Jag har ingen vinterridjacka då den gått sönder. Allt jag har är en vårjacka. Värmer inget alls när man står still, men fungerar hyfsat när man rider. Jag behåller den på hela lektionen. Nu däremot, efter att ha ridit sig varm i 20-30 min stod man still och blev iskall. Frös som sjutton. Det blev ingen mer ridning den lektionen. Ambulansen beslutade sig för att inte ta med J. Hon hade inte ont mer än i ett finger och dom hittade inget fel på henne. Minnet kom dessutom tillbaka. En i gruppen skjutsade hem henne sen, för köra bil vägrade vi låta henne göra. Dan efter däremot så fick hon träffa en läkare, troligen hade hon fått en hjärnskakning. När jag väl kom hem, var jag frusen in till märgen. Tog en varm dusch och kurade ihop under filt i soffan med en kopp te innan jag gick och la mig med värmefilten igång. Dan efter hade jag ont i halsen och hes som bara den. 

Träningen: Ligger på is efter tisdagen. Förståeligt nog. Synd när man äntligen kommit igång ordentligt och kroppen började vänja sig med träningen så träningsvärken inte blev lika tuff längre. Nya tag nästa vecka hoppas jag. 

Vilddjuren: Får chilla. Ingen här hemma orkar mycket nu. Förutom V. Så dom får ta det lugnt. För dom stora är det okej men dom små. Ugh, vilken energi! Dom vill leka, gå ut och busa, härja! En annan bara ”Gå och lägg er….” 
Cleo var iväg till veterinären i onsdags för att ta stygnen. Världens bästa patient  Hon låg stilla, med lite ryckningar när hon fann det lite obehagligt, men hon sa inte ett ljud (till skillnad mot när hon skulle kontrolleras för urinvägsinfektion som valp och skrek så hela djursjukhuset hörde!) Det var samma sköterska som tog stygnen som hade satt dit dom från början. 

Det här inlägget postades i - C, - Min träning, Allmänt, Foto&Film, Ridning, Träning, Vilddjuren. Bokmärk permalänken.