Den tiden på året

Ior

Knät: Det kommer och går. Vissa dagar är sämre än andra och såklart påverkas det av hur mycket jag går, hur många trappor som knatas och möjligen även på underlaget mumble Jag har, efter att magen varit i olag, gått utan tabletter några dagar nu. Märker en skillnad i knät då, det är mer kännbart nu än förut. Fortfarande är det så att jag inte känner behov av en läkare. Om dom klämmer och känner lär som inte hitta något. Det gör inte ont när jag klämmer, fast jag kanske klämmer fel?? Ibland känns det lite ner mot vaden, ibland har det känts upp en liten bit på låret. Väldigt diffust hela grejen med knät men det är där. Ska jobba nu i dagarna (nätterna) tre, får se hur det blir utan tabletter. Kanske får jag vika mig och ringa vårdcentralen nästa vecka. Tills dess ta en dag/natt i taget och slurpla te i min Ior mugg när det känns som om hösten gör anspråk på vädret.

Idag: Blir det chill tills jobbet kallar. Morgonpromenaden är inställd idag också, så som det var igår. Lite tvättfix bara.

Kläder

Igår: Åkte jag och ungarna till Marieberg. Efter att ha rensat och gått igenom deras garderober så var det bara att hosta upp pengar och köpa nya kläder till dom båda. Ibland växer dom för fort! Speciellt V. Vinterns kläder var i stort sett för små, en t-shirt kunde han ha. C har vuxit ur de flesta av sina långärmade tröjor. Prio för dagen blev byxor och tjocka tröjor till V. Tjocka tröjor, byxor och idrottskläder till C. En fattigare mamma åkte därifrån med nöjda barn som valt sina kläder helt själva. Plockade även upp lite gott till hundarna när jag ändå var där.

20170807_112330

Vilddjuren: Senaste promenaden jag tog fick Minna följa med på. En nöjd fluff som spatserade i gräs och bland ormbunkar. Dessutom är det löptider nu, så en efter en kommer de tre töserna att löpa och en annan får torka blod, hålla dom ur soffan och vänta ut veckorna. Det negativa med tikar.

20170808_185622

Invasion: Inte bara Marieberg blev av igår. Nej då. Dessa jäkla myror började svärma också surlipa Huga! Två hittades i huset (inte räknat det gäng maken lät få lifta med på hans tröja in i huset) Inte så farligt mot vad det har varit, men så brukar dag ett vara mindre myror. Dag två brukar stora svärmen komma. Tack och lov jobbar jag i natt så jag slipper förhoppningsvis vara med om det hela. One can only hope. Bilden må inte vara bra, eller göra det rättvisa, men varje prick är en myra. Det kliar av bara tanken på dom där.

Namnlös

Det här inlägget postades i - C, - V, Allmänt, Foto&Film, Kidsen, Vilddjuren. Bokmärk permalänken.