Att stå eller inte stå

Har tränat lite stå med Peggy och Siri. Peggy, som är väl intränad i sitt hade lite svårt för det där med stå. Hon satte sig ner direkt när träningen började och jag fick hela tiden ta ett steg mot henne så hon ställde sig upp för att backa undan från mig (vem vill att någon går på en?) Då var man snabb att klicka och belöna. Men det krävs en hel del träning där för att få till stå. Något att jobba på.

Siri däremot är inte lika intränad i sitt så hon stod mer än gärna. Där var det bara att klicka och belöna. Flera gånger. Ett par gånger satte hon sig ner men ett kliv mot henne och hon stod upp igen. Dock är hon, till skillnad från Peggy, lätt distraherad. En bil som passerade, ett påhittat spöke som hon tyckte prasslade i trädet (med ett lätt boff som följd), den svaga vinden, ja vem vet vad hon hörde eller tyckte sig höra. Men som sagt, mer träning även här. Kontakt har hon inte lärt sig än så att hon blir distraherad är väl bara väntat.

Just nu ligger träningen på hyllan då godiset är slut. Måste köpa mer. Men köttbullar eller korv? tänker ni då. Jo ser ni, det är det slut på också. Och tyvärr fungerar inte leksaker som belöning för dessa två flickor. Godis ska det vara. Peggy gör vad som helst för vad som helst. En torr hård godisbit är lika attraktiv som en smaskig korvbit. Siri föredrar det smaskiga och mjuka framför det torra och hårda. Även om dom också går men motivationen är inte riktigt lika hög då.

Det här inlägget postades i - Lydnad, Träning, Vilddjuren. Bokmärk permalänken.